Dips med havsutsikt, skulle inte skada om jag fick det oftare.

Idag blev det eftermiddags- (eller kvälls- om vi hade varit hemma och gått efter svenneklockan) träning vid 18.30 En sista heldag på stranden innan vi drar vidare till Lissabon.
Det hade varit så enkelt att ta en öl på dagen vid stranden och efter stranden gå hem, sitta på balkongen och läsa en hysteriskt spännande avslutning på min trilogi. Fast samtidigt, varför då? Varför inte svettas, flåsas, få mjölksyra och bli utmattad? När har jag inte gillat känslan efteråt och effekten som det ger? Aldrig, aldrig har jag ångrat ett pass. Alltid gillar jag känslan efteråt. Känslan är ännu bättre när jag tog den där svettiga semesterrundan som idag, med folk längs vägen som dricker sangria och äter churros, den är på något sätt mer värd än en kl 10 runda som utgår från jobbet i november.

Lördag 4/8:
Vila.

Söndag 5/8:
Löpning ca 6 km. Efter halva vägen stannade vi på ett litet utegym och körde latsdrag, utfallssteg, höftlyft, armhävningar och dips innan vi sprang hem. Kände mig förvånansvärt pigg i steget jämfört med tidigare Ericeira-rundor, men fortfarande dödligt andfådd vid trappan hemma!

I morgon checkar vi in på ett till synes riktigt lyxigt hotell i Lissabon, med gym och utomhuspool. Det kommer definitivt bli mer träning innan hemresa och årets mest förödande helg rent formmässigt, annars stavad Way out west.

Med den helt fantastiska utsikten som jag får på mina löpturer här i Ericeira så vet jag inte om det är möjligt. Det har hittills blivit tre löpturer. I Segura hos mormor var det inte tal om att ta ut sig, med närmare 40 grader och stekande sol så blev det umgänge och utflykter av lugnare slag istället.

Här i Ericeira är det många som springer och det finns många surfare på plats, inte konstigt med de vågor som finns på många av stränderna. Nästa gång (för det blir nog säkert en nästa!) så skall jag nog gå surfskola, det ser ju bra gott ut samtidigt som det är bra träning.

Rent formmässigt så kan jag ju inte påstå att jag är på topp. Backarna, som det finns gott om här, känns som ren tortyr och ångest varenda en. I morse slapp jag dock höra mitt flåsande eftersom jag körde med musik. Vin, ost och sol-dieten är nog inget att satsa på i höst om det skall bli något Lidingölopp! Själen mår desto bättre av Portugal-dieten kan jag säga. Just nu vill jag frysa tiden.

29/7:
Vila. En del uppförspromenerande i bergsbyn Monsanto dock!

30/7:
Vila.

31/7:
Löpning, ca 7.5 km. Insåg efter detta att det var första och sista eftermiddagslöpningen på resan, herregud så varmt. Kändes lika krävande som en mil i högt tempo, delvis på grund av den backiga banan antar jag. Rundade av med situps hemma.

2/8:
Löpning, 10 km. Tempo ca 5:40. Bättre att springa på morgonen. Hittade här min absoluta hatbacke. Tempot inget att hurra för, men jag är nöjd med att alls komma ut och anstränga mig såhär på lat-semestern.

3/8:
Löpning, 8 km. Ca 5:20 tempo. Hatbacken fick givetvis vara med. Hittade en till hatbacke i hamnen, trodde lungorna skulle lägga av. Avslutade med magträning hemma.

Nu blir det sol och bad hela dagen och fortsatt läsning av bok två i Hunger games-trilogin som jag faktiskt varmt kan rekommendera.