Då var det gjort. Lidingöloppet. Uppladdningen har pågått så länge och sedan var det över på 2:47:27. Jag är supernöjd med tiden och hur känslan var under loppet. Alla dessa backar som jag stångat mig blodig i de senaste månaderna betalade sig. Aborrbacken, vadå gå i den? Vadå gå i en enda av backarna? Skulle inte tro det. Apropå backar så tyckte jag inte att aborrbacken var den värsta. Nog för att den sög tag ordentligt i låren men jag tyckte att karins backe som kom efteråt och en annan lång som kom innan aborrbacken var värre. Den som var innan aborrbacken var helt oväntad och jäkligt brant. Just där stod det riktigt mycket folk och hejade vilket ju hjälper en upp.

Starten på loppet, för mig kl 13.00 i startgrupp 4, var riktigt seg. De första ca 4 km var det svårt att kunna komma förbi massan av långsammare medlöpare som var rädda för att trampa i lera och vattenpölar(?). Blev lite besviken då jag insåg att det skulle bli omöjligt att kunna satsa om det inte skulle öppna sig. Som tur var så blev det bättre när vi var runt 5 km in i loppet och nu kunde jag dra på. Hade gps-klockan på mig och tempot var ofta nere på under 5 min/km efter att det lossat. Riktigt kul att äntligen få gasa på och jag kände mig stark som en oxe. Efter första milen så började jag fundera på att försöka mig på silvermedaljfart (5:15/km) men efter kanske 15 km så tog hybrisen slut och jag fick nöja mig med att pendla mellan 5-6 min/km beroende på lutning. Min plan var att försöka stå på utför och på flacken medan jag fick dra ned tempot något uppåt. Det funkade väldigt bra!

Den psykiska delen i loppet är ju en stor prövning. När du ser skyltar som säger 26 km till mål... 22 km till mål... 18 km till mål... osv så känns det så sjukt långt. När blåsorna under fötterna börjar bildas efter 15 km... Det blir ju inte precis så att du snackar så mycket med de omkring dig heller. Bara att gneta på, på den övre gränsen innan det blir för hårt tempo för att orka. Man hinner tänka mycket på 2:47:27. Man hinner även med att insupa mycket vackra vyer. Lidingö är en vacker ö med varierad natur och stundtals riktigt fin utsikt över vatten. Här skulle jag nog kunna bo. Här skulle jag garanterat kunna springa igen. Nästa gång under 2:45:00...

Jag högg lite energidryck i varje depå och en halv giffel i ett stopp precis innan min värsta backe, den innan aborrbacken där det strax innan var asfalt och mycket folk som stod. Giffel var inget bra val, det dammade gott i munnen så jag åt bara halva. Vid två tillfällen så hade små barn satt upp sina egna vattendepåer och bjöd på vatten, väldigt sött gjort och väldigt gott.

Kroppen kändes pigg hela vägen, fick en stunds kramp i magmusklerna runt en bit över två mil, lite oväntat och som tur är gick det över för det var ingen höjdare att springa med. Sista tre kilometrarna så började knäna ömma men det var ingen katastrof. Flåsmässigt så var jag grym, det var musklerna som till slut började streta i mot. Lite smärta får man ju räkna med och jag anser mig själv lyckligt lottad som kom undan så rimligt och med en sådan stark känsla. Den har jag mig själv att tacka för, bra gjort Moa, det trodde du inte måndagen efter way out west.

Frukost kl 8.30 blev en stor tallrik yoghurt med musli, en kokt äggvita (gillar inte gula tyvärr), två mackor av ljust surdegsbröd med ost och lite apelsinjuice, mycket vatten och kaffe. Ca 2 timmar innan start så blev det en banan och en yoggi jalla. 30 min innan start en halv banan. Skriver upp detta eftersom det var en fantastisk matladdning för mig som jag vill komma ihåg och energin och magen samarbetade fantastiskt bra. Blev heller inte kissnödig vilket jag var tacksam för.

Middagen på kvällen, efter en varm dusch och klädbyte, var enastående god. 

Fredag 28/9:

Vila

Lördag 29/9:

Löpning Lidingöloppet 30 km, 5:34 tempo i snitt.

Söndag 30/9:

Vila. Som bara den.

Idag är läget stelt och ömt lite varstans, inga katastrofer dock. Tack kroppen för detta!

Dags för kvällsmat, jag önskar dig som läst en skön söndagskväll:)

25 min innan start... taggad till tänderna!!!

Fyra nöjda krigare är i mål!

Det lutar åt nya skor snart för "finturer" på asfalten.

Mina tider, riktigt nöjd med att bli 508 i damklassen.

Ja nu jäklar börjar det närma sig, nu har sista passen utförts och nu är det bara att vila och ge sig själv bra käk och vätska. Mycket frukt nu, till och med i juiceform för att hålla borta alla förkylningar som härjar omkring en på jobbet. Känner redan nu hur kroppen börjar studsa lite, jag vill köra det här loppet nu. För dig som läser så vet ju du hur jag nämner Lidingöloppet femtielva gånger per inlägg.

Lördag 22/9:
Vila. Väl värd efter fredagens prövning!

Söndag 23/9:
Vila igen. Hade gått på yoga om det inte varit för onda axeln som tyvärr ännu besvärar mig.

Måndag 24/9:
Cykel 45 min kl 6.45 följt av axelrehab, fotledsstabilitet samt bålövningar.
Cykel 75 min kl 18.

Tisdag 25/9:
Löpning 5 km, lätt och snällt, strax under 6-minuters tempo. Tåhävningar och fotledsstabilitet efteråt. Stretcharna från Per körde jag nu och även i måndags, gör dem nästan varje dag.
Cykel 45 min.

Onsdag 26/9:
Cykel 45 min kl 7.15 Följt av axelrehab och bålövningar.

Torsdag 27/9:
Vila, kommer även ligga lågt på vattengympan.

Om två dygn är jag förhoppningsvis en bra bit in i loppet vid den här tiden. Troligtvis rätt lerig om skorna också.

Måste skriva ned kvällens middag, den var så jäkla god och bra på många olika sätt rent näringsmässigt.

För två:
350 g tonfiskfilé
Sesamfrön
Olivolja
1 knippe Grön sparris
1 halv papaya
2 avokado
Lite ruccolablad
Citron, saften av

Blanda ihop tärnad avokado och papaya med ruccola, en god olivolja, saften av en halv citron och salt och peppar.
Gnid in tonfisk och sparris med olivolja och vänd fisken i sesamfrö. Stek i torr panna på hög värme, 2-3 min/sida och sväng sedan runt sparrisen en stund i pannan. Ojojoj så gott det blev! Tonfiskfilé är väl inte precis ett återkommande i buffétidningens avsnitt billiga veckan men väl värd att springa ned på saluhallen för, detta har ingenting gemensamt med burktonfisk, usch.
Bild saknas då den inte alls gav smaken rättvisa!

Då var det inte längre Göteborgsvarvet som är min längsta löpta sträcka, nej nu jobbar vi 25 km! Det regnade, blåste och var 9 grader och just nu laddar jag för att orka kliva ur sängen för att äta mat. Blir ingen dans på stan ikväll kan jag säga.
Känslan som följde mig genom hela turen är att jag är stark och kommer fixa det där Lidingöloppet hur bra som helst. Det kommer bli sjukt krävande men det kommer funka!

Fredag 21/9:
Löpning 25 km skatås, kuperad bana 2:28 blev tiden. Precis som tänkt inför loppet.

Stort tack till Helena för sällskapet, du är så bra!

För hade det varit axeln så hade jag vart stekt, big time. Voltaren, stretch och axelvila är det som gäller nu. Kul? Nej. Ont? Ja. Lärorikt? Ja.

Måndag 17/9:
Cykel 45 min kl 6.45
Cykel 75 min kl 18. Innan cykeln körde jag bål och balans. Ryggresningar och sneda crunchar på boll, liggandes bålrotation på boll och balansplatta.

Tisdag 18/9:
Löpintervaller på bandet. Det regnade rätt friskt så jag och Helena passade på att köra intervaller inne, rätt praktiskt när man kan ha så bra koll på hastighet och tid. 4x4 min i 13.5 km/h med 2 min vila mellan varje. 10 minuters uppvärmning och 20 minuters löpning efteråt.
Cykel 45 min efter löpningen.

Onsdag 19/9:
Cykel 45 min kl 7.15 följt av
knäböj mot boll med medicinboll 7 kg i handen 15x3
Höftlyft på boll enbens 15x3
Gummibandssparkar x3
Låg rodd i kabelmaskin 15x3
Inåt- och utåtrotation i kabel och med gummiband
Ryggresningar 10x3
"nudda häl"- mage+ magcykel 50+50 x2.

Torsdag 20/9:
Intervalltorsdag! För fjärde torsdagen i rad så blev det efter 10 minuters uppvärmning hvitfeldtsgatan upp 12 ggr, med 2 minuters vila efte 6 ggr. Rush upp, lugn jogg ned. Nedjogg och excentriska tåhävningar efteråt. Skitjobbigt men himla bra, som vanligt. Helena är überstark i backe, jösses.

I morgon står det mitt livs mastigaste löppass på schemat, grymt spännande.

Ser till att stretcha varje dag nu så som Per sa och tänkte ta lite lätt styrka med gummiband i morgon. Ingen bra känsla alls i axeln nu och vet inte om det var för att förra voltarenkuren gick ur kroppen eller om jag var lite för hård med låga roddarna igår, tror mest på det förstnämnda. Skitaxel... Men jag har i allafall starka ben...

Hej,

Idag fick jag äntligen komma iväg till osteopat-Per och sett över min stackars högeraxel. Slutsatsen blev väl kortfattat att en del av axeln vill framåt och den andra delen vill bakåt, inte lätt för rotatorcuffen att hålla allt på plats då så den vart kraftigt överansträngd. Ajajaj så oskönt det var med alla ömma punkter han lyckades hitta att trycka på. Den goda nyheten är att det troligtvis kommer bli bra rätt snart. Den dåliga är att jag får hålla mig borta från att anstränga axeln åtminstone ett par dagar (hej då onsdagsshape den här veckan). Lite stretchande, romb- och rotatorträning så skall nog lilla axeln vara som ny. 

Onsdag 12/9:

Cykel 45 kl 7.15

Shape kl 19.

Torsdag 13/9:

Backintervaller med Helena! Favorit i repris på hvitfeldsgatan. 6+6 gånger upp med joggvila ned och 2 minuters vila efter 6 första. Skitjobbigt, såklart.

Vattengympan på kvällen var bra svettig den också, stod still ungefär två sekunder under hela passet och studsade runt för det mesta.

Fredag 14/9:

GRIT plyo. Fick göra en del modifikationer, såsom att hålla i planka med ben- och armlyft istället för att göra armhävningar men det mesta gick ju att göra för axelns del och det var som vanligt asjobbigt men skoj!

På kvällen såg det ut som att mitt högra nyckelben blivit utbytt mot en golfboll, inte kul. Att hamra och bända loss skåp hos Per och Maria var nog inte mitt smartaste drag.

Lördag 15/9:

Löpning 12,36 km. Tror vi höll på i 1:25 och då är lite pauser inräknade. Terräng i skatås. Klart lerigaste passet på länge och kul att köra med gruppen igen. Lekfullt pass med rusher hit, backar dit och så vidare. Sprang för första gången upp för skidbacken i skatås, det var jobbigt. Tyvärr så registrerades inte resan på min Runkeeper, typiskt när jag nu satt ett mål och allt. Tur att jag kommer krossa målet utan dessa 12 km:)

Söndag 16/9:

Vila deluxe med brunch, pappa-bio och allmänt slapp dag.

Nu skall ja ta mig upp till Landala för lite balans, bål och min nya goda 75 minuters cykel.

Efter lördagens terrängpass var det gott med fruktsallad och baljvis med vatten. Bror i förgrunden kan sin terräng. Bilden har Henke tagit.

Idag kom mejl från Runkeeper som sa just detta; You´ve reached a milestone- you´re crushing this goal, keep it up!

Jag gillar Runkeeper, vilken jäkla bra app. All löpning (och cykling om man vill) loggas och så sparas kartor över vart du har sprungit. Jag blev inspirerad av Henke att sätta upp ett mål på runkeeper inför Lidingöloppet, nämligen att ha sprungit 150 km den 29 september. Den första kilometern började räknas den 18 augusti. Idag nådde jag upp till 82% av mål (för varje 25e procent så får man ett gött peppmejl) vilket innebär 123 km. Som runkeeper sa, det verkar inte bättre än att jag krossar mitt mål   !

Måndag 10/9:

Cykel 45 min kl 6.45 Kan väl säga att återhämtningen inte precis var total från söndagens löpning...

Cykel 75 min kl 18. Fick hålla i mig själv ordentligt för att inte skena iväg totalt i mjölksyrelandet. Innan passet så körde jag lite bröstryggsmobilitet, ryggresningar på boll, crunches på boll, fällknivar med boll och båt med rotation. Egentligen är det bättre att ta båltröttande övningar efter passet, men det var innan eller inte alls och då fick det bli innan.

Tisdag 11/9:

Löpning 12.3 km kl 9.30 Kungsgatan-änggården-kungsgatan. 5.30 tempo i snitt. Tog två varv på 1,9 km banan (bra bana, mycket backe för pengarna!) och tog den sista nedförsbacken hela vägen upp en gång och upp till första platån en gång, vilket utgör halva backen. Mina grimaser efter andra gången upp syntes nog bort till Tynnered och skolklassen som iakttog tyckte nog att jag var fläng i bollen.

Cykel 45 min kl 12.10 Hur gott som helst med mat efter dessa två pass.

Veckans tråkiga är att jag sedan i fredags kväll har haft ont i höger axel när jag använder armen... Det kom smygande efter att jag och Henke skojade lite och drog i armarna, verkar inte bättre än att något hamnade på sniskan? Har fått tid hos osteopat-Per på måndag, lika bra att ta en skevhets-check oavsett. Lyckligtvis så gör det inte ont när jag springer och cyklar, förhoppningsvis skall även shapen i morgon gå vägen med viss försiktighet. Hoppas att det skall kännas lite bättre i morgon. Skitaxel. 

Dags att sova, i morgon klockan 7.15 är det dags för veckans fjärde och sista cykelpass!

Fråga: Ett bra vätskebälte som sitter på plats under turen, tar gärna tips på detta tack!

Tar gärna emot tips på goda smoothisar också:)

Känner mig som att jag börjar nå en topp, ungefär som när jag var på Åreskutans topp för två somrar sedan, fast löpmässigt sett då.

Som sagt, backarna kommer inte springa sig själva.

Då har man sprungit sig ett göteborgsvarv (nästan iallafall) i bra mycket tuffare terräng än själva varvet. Åtta varv på 1,9 banan. Efter fyra började jag fundera på vart i min hjärna som det brister, samtidigt skulle aldrig i livet backarna få äran att vinna. Det kändes riktigt bra för andra gången nu, senast var efter 18 km-passet. Börjar det äntligen lossa nu? Asfaltsbacken upp var också lättare nu. Sådan skillnad jämfört med måndagen efter way out west!
Jag tänker tolka detta som att formen på riktigt börjar likna något, jävlar vad det skall springas den 29e!

Lördag 8/9:
Vila. Välbehövligt!

Söndag 9/9:
Löpning 20,36 km varav ca 16,5 km terräng med mycket backar. Ungefär 350 höjdmeter enligt runkeeper och snittempo på 5:39. Helt okej tempo med hänsyn till kupering samt att mitt mål inför Lidingö är att springa in på under tre timmar.

Springer du som läser? Om inte så borde du fan fan börja. Lägger in en dubbelsvordom för att verkligen understryka detta. Skön söndag på er.