Här är järngänget tio minuter innan start. Klas, Anna, Sandra, Helena och en fokuserad Moa som nog var lite för fokuserad för ett leende just där!

Vi startade 21:58 efter att ha laddat med spagetti och köttfärssås hos farmor och farfar i Linköping. Är så glad att pappa ställde upp som chaufför.

När vi lämnade startfållan och det kändes vilken vind vi hade att jobba med, då började jag misstänka att sub 11 kunde bli lurigt. Man skulle kunna säga att jag svor väldigt högt inombords.

Vi kämpade som djur de första 81 km till Gränna-depån. Jag hade dundrande mjölksyra och var genomblöt av svett efter ca en mil. Trots hårt arbete och att vi var duktiga på att haka på klungor så tappade vi ca 30 min på de 8 milen, 30 min som vi inte lyckades hämta hem igen. Jag hade ju lagt upp en plan för vilka depåer och hur lång tid i varje. Hade jag börjat gaffla om fyra minuter var gång vi kom till depå så hade stämningen i gruppen alldeles säkert blivit lidande och jag kunde mycket väl fått ducka, så jag valde att låta bli och skulle tippa på att vi spenderade tio minuter vardera i de fyra depåerna. Kände att stämning och god laganda fick gå före fyra minuter.
Det hade hunnit bli ordentligt mörkt på väg till Gränna och jag gjorde mitt bästa för att hänga på trevliga Gällivare-mannen som gjorde sin 21:a runda och hade grymmaste pannlampan jag sett.

Vägen fortsatt till Jönköping bjöd på ordentlig motvind men efter de tio milen så vände det äntligen och vi fick upp farten ordentligt! Jag var mycket piggare när vi kom till depå nr två, Fagerhult efter ca 16,5 mil. Det är så underbart då man passerat hälften och kan börja nedräkningen!

Det fortsatte flyta på bra till Karlsborg efter 20,6 mil. Vi samarbetade riktigt bra! Smärtor här och var hade börjat komma men det var ju bara att ignorera såklart. Bullen och blåbärssoppan var supergod.
Roligt med välsignelsens depå på toppen av Tivedsbacken som kommer en bit efter depå, där får man dra på smilgroparna lite.

Sista depåstoppet gjorde vi i Hammarsundet efter 26 mil. Sista bullen, saltgurkan och bananbiten.

Åt bulle och saltgurka i varje depå och banan i tre. Risgrynsgrötskorven som jag testade i år var ett lyckokast, gud så gott det var med lite gröt i tre första depåerna! Utöver nästan en hel sådan åt jag 3,5 bars och drack sportdryck. Faktiskt inget vatten under turen, tyckte drycken var god och det är väl lite psykologiskt också, man tror att man blir stark för att man tar en klunk på toppen av backen.

Kändes alldeles lagom med intag av både dryck och mat, blev aldrig låg på energi. Många hemska tankar hinner försöka få fäste under turen men de är nog svåra att bota med slät bulle, där får man bara försöka vara envetet positiv istället.

Sista fyra milen är hur långa som helst. Rekordlånga! Jag blev lite arg en stund för mig själv. Fötterna och rumpan gjorde så satansont och jag var förbannat trött på att cykla. När vi hade knappt en mil kvar så rann tårarna en stund och när jag visste att vi hade ca 500 meter kvar så var jag så glad och lättad så bröstet kunde sprängas. Sista tre milen tig Anna rygg på en vass fransman som vi kört om ca 20 gånger under turen och han drog hela den vägen, vilken hjälte!

Pastasalladen och lättölen i mål var väldigt god i år också. Precis som stretchen och sömnen i bilen hem.

Just nu känner jag att det fan räcker med att cykla runt den där himla sjön nu. Jag vet dock också att man fort glömmer smärtorna och att de fina minnena gör större avtryck... så vem vet.

Stort tack till alla som varit med och gjort detta till en riktigt trevlig cykelvår. Ett speciellt varmt tack till Helena som gjort de flesta milen vid min sida:) Du är fantastisk och jag hoppas att du fortsätter cykla även efter denna prövning.

I mål! Sandra gjorde här sin fjärde tur, helt galet att hon orkade!

Pappa fångade sin trötta dotter under stretch och öldrickande.

2013 vs 2012. Första biten gick snabbare förra året men sen ser man hur det ändras. Sista biten i år var vi riktigt vassa måste jag säga!

 

Louise

16 juni 2013 12:08

Grym runda, grattis!!!!! :0)

http://atasteofmylife.blogg.se

Moa Richard

16 juni 2013 12:08

Tack:)

 

Linnéa

17 juni 2013 00:23

grymt bra jobbat av er!! :D

http://thefatcheerleader.com

Moa Richard

17 juni 2013 07:45

Men detsamma, hoppas ryggen mår bättre (för det är väl fröken Runhage?!)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej! Jag har nu fått möjligheten att blogga som premiumbloggare hos www.nutraelite.se. Hädanefter så kommer jag dagligen dela med mig av min träning, recept och tips på nya bloggen. Välkommen att följa! http://nutraelite.se/lordagswod/#disqus_t...

Fördelen med att ödelägga ryggen ett slag är att resten av kroppen verkligen får vila upp sig, som tex framsida lår! Det kändes som en utvilad kropp (i stora delar åtminstone, inte precis ländryggen då) tog sig an måndag morgon i gymmet efter cykelpa...

Fortfarande svullnad, fortfarande saker som gör ont och mina rörelser är långsamma som en 80-årig version av mig själv. Nu är det dock så många färre saker som gör ont, rörligheten ökar för var dag och jag har kunnat ha mina cykelklasser idag och igå...

Hade rester av kokad quinoa och tänkte att det säkert kunde bli en god gröt. Det blev det verkligen! 1 port: 1,5 dl kokt quinoa 1,5 dl mjölk (jag tog mandelmjölk) 1 banan, skivad 2 tsk torkad frukt (gojibär och russin idag) Kanel Salt To...

Japp, här har vi den. Columna vertebralis. Bärande väggen i huset. Transportväg mellan hjärna och kropp. Sju halskotor, tolv bröstryggskotor, fem ländkotor och sacrum. Riddarna Atlas och Axis på toppen med specialutrustning. Cauda Equina, nervsvans...