Som jag trodde! Mina tuffaste, grisigaste, tekniskt mest luriga 24 kilometrar hittills i löparkarriären. Så glad att bästa Helena var vid min sida hela vägen. Mina underben och fötter är så mörbultade nu och jag var väldigt gråtmild när vi kom i mål efter 2:51:15.

Det var från början en ganska kall och blåsig tur men vädret blev något behagligare med tiden.

Varje steg var annorlunda än steget före och jag var övertygad om att jag skulle stå på huvudet. Vidunderlig natur flög förbi medans jag hade fullt upp med att se vart fötterna hamnade. Visst fick jag stundtals njuta av omgivningarna men det var mer att titta ned i backen som gällde.

Efter första milen var det dags för första depån där vi fick energidryck och chokladboll, mycket gott. En kilometer senare började helvetesterrängen på riktigt med myr, lera, myr och mer lera. Det kändes som att vi klafsade runt i det där i en evighet. Jag ville stundtals bara skälla åt det där satans underlaget som fullkomligt sög musten ur en, men vad hade det hjälpt?

Det var mest bara lera och myr fram till andra och sista depån efter 17 km, där mycket vätska och ytterligare en chokladboll slank ner. Strax efter depå stod Jenny och hejade, stärkande!

Efter ytterligare sankmark så följde två gris-skidbackar uppåt där jag i den andra fick stanna och stretcha vaden som började krampa. Vaderna tog styggt med stryk uppför medan framsida lår fick sig en omgång nedför.

Efter grisbackarna skulle vi ned till byn och målgång, mest på branta skogsstigar med rötter. Nu började vi få målvittring! Mitt i skogen när vi närmade oss Tott så stod Therese och hejade och följde oss sedan med peppande ord fram till mål, så himla fint gjort!

Jag har trampat snett ungefär arton tusen gånger och är så glad att fötterna höll för detta. Jag har aldrig varit med om liknande svårigheter rent tekniskt och det tar otroligt mycket både på underben och muskler under fötterna. Även psykiskt så är det tufft att hela tiden behöva vara med för att inte göra sig illa.

Väl i mål, där vi hade en respektabel skara hejarklack, så fick vi båda en fin presentpåse med bland annat champagne. Det hade jag verkligen inte väntat mig! Tack och åter tack till alla som varit inblandade i att göra detta till en fantastisk helg! Den är inte riktigt slut ännu, vi sitter nu i bil till Östersund och skall träffa Helenas tjejgäng på stan. Ingen dans på de här tassarna dock...

Fem minuter innan start, frusna och taggade.

Therese fotade femtio meter efter start.

Slutspurt! Rasmus plåtade. Bästa känslan när man ser mål!

Grymt nöjda över vår prestation med fina presenter i hand. Att de här 24 kilometrarna tog längre tid än Lidingöloppets 30 km säger en del om hur det var.

Gosiga fötter innan än av årets bästa duschar.

 

Lillian

18 augusti 2013 00:29

Wow, grymt imponerad av prestationen. Stort grattis! Själv tycker jag milen i Skatås fungerar alldeles utmärkt. ;-)

http://lilliansfoto.blogg.se

Moa Richard

18 augusti 2013 09:51

Tack, känns i benen idag! Härligt att det känns bra för dig:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej! Jag har nu fått möjligheten att blogga som premiumbloggare hos www.nutraelite.se. Hädanefter så kommer jag dagligen dela med mig av min träning, recept och tips på nya bloggen. Välkommen att följa! http://nutraelite.se/lordagswod/#disqus_t...

Fördelen med att ödelägga ryggen ett slag är att resten av kroppen verkligen får vila upp sig, som tex framsida lår! Det kändes som en utvilad kropp (i stora delar åtminstone, inte precis ländryggen då) tog sig an måndag morgon i gymmet efter cykelpa...

Fortfarande svullnad, fortfarande saker som gör ont och mina rörelser är långsamma som en 80-årig version av mig själv. Nu är det dock så många färre saker som gör ont, rörligheten ökar för var dag och jag har kunnat ha mina cykelklasser idag och igå...

Hade rester av kokad quinoa och tänkte att det säkert kunde bli en god gröt. Det blev det verkligen! 1 port: 1,5 dl kokt quinoa 1,5 dl mjölk (jag tog mandelmjölk) 1 banan, skivad 2 tsk torkad frukt (gojibär och russin idag) Kanel Salt To...

Japp, här har vi den. Columna vertebralis. Bärande väggen i huset. Transportväg mellan hjärna och kropp. Sju halskotor, tolv bröstryggskotor, fem ländkotor och sacrum. Riddarna Atlas och Axis på toppen med specialutrustning. Cauda Equina, nervsvans...